Banankartonger överallt, eller ja, nästan i alla fall. Vi har börjat få ganska bra ordning. Har ställt upp det mesta i hyllor och skåp, inte på rätt plats, men i alla fall. Känns bra att få upp saker i hyllor, sedan kan vi fundera över var vi egentligen vill ha sakerna.

Just nu håller jag på att läsa Das Muschelessen av Birgit Vanderbeke. En annorlunda bok kan man nog lugnt säga. Författaren har en förkärlek till halvsideslånga meningar med ungefär tio kommatecken per mening i snitt. Själva boken handlar om en vanlig familj i Tyskland. Mamma, pappa och två barn, en son och en dotter. En kväll när pappan ska komma hem efter en tjänsteresa kommer han försent. Medan mamman och barnen sitter vid det dukade kvällsmatsbordet börjar tvivel och lite revolt uppstå och de börjar diskutera om de inte egentligen skulle klara sig bättre utan pappan. Som sagt lite annorlunda bok, men ett tema jag inte stött på i någon annan bok tidigare.