Ja, som sagt håller jag på och plöjer Utvandrarna-serien av Vilhelm Moberg. De är fruktansvärt bra böcker och man har nu börjat vänja sig med det gammelsvenska språket. Det är inte direkt något man möter i vardagen precis. Men nu märker jag att det börjar lägga sig tillrätta.

I veckan när jag och maken bakade pepparkakshus, eller ja, han bakade och jag diskade. Och jag höll på att prata om en av de nya formarna som vi hade införskaffat och höll på att säga: "Jag minns inte hur den är beskaffad". Jag hejdade mig dock mitt i meningen när jag insåg att min stackars make inte alls skulle förstå vad jag menade.

Sådant är roligt, att inse att man blir påverkad. Jag som språknörd tycker att det är ännu roligare, speciellt nu när jag går en kurs om språksociologi och språkpsykologi.